Näringsintaget har en avgörande betydelse för hormonell balans

Marta Fotbollsmagasin har fått in en hel del frågor rörande unga tjejers idrottande och om man ska ta någon särskild hänsyn när dessa hamnar i den ålder då man får sin menstruation. Är man mer skadekänslig under den perioden samt den känsliga frågan om idrottsamenorré.
Viktiga frågor som är bra för alla inblandade, föräldrar, tränare och aktiva att lära sig mer om.
Malin och Lisbeth, våra sjukgymnaster har svarat på tre frågor och tar också särskilt upp den rörande av menstruationsrubbningar hos elitidrottskvinnor = idrottsamenorré.

Fråga nummer ett kommer ifrån en förälder som förmedlar sin dotters frågor om träning i samband med menstruation.
Alla tjejer får ju sin menstruation förr eller senare. Kan det dröja längre tid innan man får den om man tränar 5 ggr i veckan när man är i 13-årsåldern? Är det farligt att träna när man har sin menstruation. Ibland har man ju väldigt ont, vad beror det på?

Det är som du sa mycket individuellt när tjejer får sin menstruation. Det kan variera allt mellan 10-17 år. Ungdomar med ett för lågt energiintag i kombination med en hög aktivitetsnivå kan hamna i vad man kallar en negativ energibalans. Får man detta i ungdomsåren så kan det leda till bl.a försenad pubertet, med störd menscykel. Vi kommer senare ta upp detta med den s.k kvinnliga idrottsliga triangeln .
Smärtan vid mens förläggs till nedre delen av magen och/eller ryggen, det är vanligt att man har ont vid mens framför allt som ung. Smärtan beror på sammandragningar i livmodern när slemhinnan ska
stötas ut. Det är olika från kvinna till kvinna om man har ont i magen vid mens och hur ont man har. Detta beror på att man har olika mängd av ämnet prostaglandiner i blodet, som orsakar sammandragningar i livmodern. Man kan lindra mensvärken med värmekudde på magen, fysisk aktivitet eller smärtlindrande medicin.

En frågeställare säger sig ha läst att man är mer skadekänslig runt den tid man ska ha eller har sin menstruation. Stämmer det?
Man har gjort studier gällande ökad skaderisk under menscykeln. Det är främst kopplingen till främre korsbandsskador som man undersökt. Det har varit oklart om det föreligger ökad skaderisk för det främre korsbandet under menscykeln och detta beror till stora delar på att man använt olika analysmetoder vid de olika studierna. Dock har fler studier gjorts där man mätt hormonkoncentrationerna och det pekar nu mot att risken att skada sitt främre korsband utan kroppskontakt är större under tiden för mens snarare än under tiden för ägglossning.
Det är viktigt att komma ihåg att kopplingen mellan menscykel och främre korsbandsskada bara är en riskfaktor när det gäller främre korsbandsskador. Det föreligger flera andra faktorer som kan öka risken att drabbas av främre korsbandsskada. En av dem är felaktigt belastningsmönster för knäleden. Detta har man i studier påvisat att detta är påverkbart och man till stora delar kan förebygga de korsbandsskador som uppkommer utan kroppskontakt. Genom att utföra övningar med korrekt rörelsemönster för knäleden, träna bålstabilitet samt hopp och korrekt landningsteknik som återfinns i program som Knäkontroll – förebygg skador och prestera bättre så förebygger man knäskada. Dessa övningar ska man göra från 10-12 års ålder och ska utföras regelbundet. Övningar med instruktioner finns på www.idrottsbokhandeln.se

Till sist kommer då frågan om idrottsamenorré.
Jag har läst att ordet idrottsamenorrè d vs avsaknad av mens i samband med diet/träning. Vad betyder det egentligen och hur vanligt förekommande är detta och finns det några varningssignaler som man kan försöka upptäcka så att man inte hamnar i detta läge?
I slutet av 1970-talet kom den första rapporten om ökad förekomst av menstruationsrubbningar hos elitidrottskvinnor = idrottsamenorré. Det kan röra sig om helt avsaknad av menstruation till att ha menstruation mer sällan eller oregelbundet. Det är ingen sjukdom utan mer ett funktionellt tillstånd.
I en del artiklar kan man läsa att idrottsamenorré troligtvis är resultatet av bristfälligt näringsintag snarare än en konsekvens av träningen i sig eller orsakad av låg kroppsvikt/ kroppsfetthalt. Troligtvis är det dock flera olika faktorer som ligger bakom.
Energibalans uppstår när intaget är lika med utgifterna. Hur stort energibehovet är beror på kön, ålder, vikt och kroppssammansättning. Även vilken typ av träning samt dess intensitet och frekvens påverkar energibehovet.

Näringsintaget har en avgörande betydelse för hormonell balans hos kvinnor.
Idrottsamenorré anses bero på en störning av hormonbalansen i hjärnan där utsöndring av de hormoner som påverkar menstruationen sker. Detta på grund av bland annat näringsbristen. Grundproblemet är som sagt näringsintaget, som till både kvantitet och kvalitet måste anpassas till idrottskvinnors specifika behov, annars uppstår hormonell obalans.
Det låga energiintaget i kombination med en hög aktivitetsnivå kan skapa en negativ energibalans som bl.a kan leda till störd menscykel men även låg bentäthet, försämrad återhämtning, ökad risk för skador och näringsbrister kan uppstå.
En svår sak kan vara att en negativ energibalans initialt leder till att idrottsresultaten kan bli bättre då kroppen minskar i vikt, framförallt i grenar som långdistanslöpning och olika gymnastikgrenar där kroppsvikten spelar en stor roll. Dessa resultat är dock kortsiktiga då kroppen inte kan reparera de skador som uppstått vid träning/tävling. När kroppen inte längre får energi utifrån börjar den bryta ned sin egen vävnad för att använda den som energi vid muskelarbete.

Den kvinnliga idrottstriangeln
Man pratar om den kvinnliga idrottsliga triangeln där det finns starka samband mellan: lågt energiintag - rubbningar i menstruationen – och förekomst av benskörhet och stressfrakturer. Detta är så klart viktigt för idrottaren att få information om men även anhöriga och tränare ska känna till detta.
Ökad kunskap om rätt kosthållning och uppmärksamhet vid eventuella tendenser till stört ätbeteende är så klart viktigt.

Vilka varningssignaler som man kan få som förälder, tränare och idrottare kan vara svårt att definiera, men man kan säga att avsaknad av mens är en tydlig signal på att kroppen inte är i hormonell balans och detta får inte nonchaleras.
Avsaknad av mens i mer än 6 månader bör föranleda läkarbesök för vidare utredning.

Text: Malin Lundgren och Lisbeth Jönsson
Artikeln är tidigare publicerad i Marta Fotbollsmagasin