Lina Ringshamre till Hammarby

Efter drygt ett år i Linköpings FC, mestadels på bänken, har målvakten Lina Ringshamre valt att ta steget ner i Elitettan och spel i Hammarby IF DFF.
Lina Ringshamre tar sikte mot nya mål. Foto: Bildbyrån

Förra säsongen blev det fem allsvenska matcher i Linköpingströjan. Denna säsongen har Lina fått vara bänknötare då amerikanskan Katlynn Fraine värvades och har agerat förstamålvakt. Så det är inte helt otippat att saker som för lite speltid ligger bakom beslutet att byta klubb.
damfotboll.com ringde upp Lina och nådde henne när hon är ute på en snabb promenad och hon inleder.
– Vilken värme, jag är genomsvett bara av att gå snabbt.

En snabb promenad och sen är det dags att ta emot flyttbilen som hämtar möblemanget för vidare färd till Stockholm. Du lämnar Linköping efter drygt ett år i föreningen vad ligger bakom det beslutet?
– Att jag vill fortsätta att utvecklas, det har blivit lite väl många matcher vid sidan av och jag längtar efter att få spela. För många kanske det här ses som ett steg nedåt men för mig är det att ta ett steg upp och framåt i min utveckling. Jag har fått jättegoda vibbar i Hammarby som jag vet satsar på att nå Damallsvenskan igen. I år eller nästa år spelar ingen roll för mig. Jag vill spela, inte bara träna, säger Lina.

Vad säger du om året i Linköping?
– När jag gick dit var det med drömmen att en dag få stå i Linköping. Det har förvisso blivit några matcher men det har stoppat vid det. Mitt tålamod räcker inte längre utan jag känner att jag måste ta ett nytt steg för att fortsätta att utvecklas.

Hur har Linköping ställt sig till ditt beslut?
– Vi har haft en jättebra dialog och dom förstår mig och har inte satt några käppar i hjulet utan tvärtom och det är jag jätteglad för.

Så flyttlasset går i helgen och när gör du din första träning med Hammarby?
– Det blir på måndag och jag längtar samtidigt som det känns lite konstigt att lämna mina kompisar i Linköping men man måste göra sina val ibland även om det tar emot.

mia.e. 2014-07-18 22:41

Jag läste någonstans att det var eller kunde bli brist på målvakter i Sverige. Tänkte att det väl inte kan vara så svårt att ta reda på, om det stämmer, genom att titta på de damallsvenska lagen, 12/11 plus några målvakter, till skillnad mot utespelare som är alldeles för många för att "pejla" - och jag blev nog lite "chockad" av vad jag såg. Det här är kanske inte alldeles exakta tal, eftersom mycket kan hända på kort tid, men på ett ungefär, om jag fick det rätt.

Jag räknade till 25/26 målvakter i elva damallsvenska klubbar. Av dessa var 18 målvakter svenska - "svenskflaggade" - och 7/8 målvakter var "flaggade" för något annat land. En stor övervikt av svenska målvakter alltså i de damallsvenska lagen, men när det kom till förstemålvakten i elva damallsvenska lag så var siffrorna 5 "svenskflaggade" målvakter och 6 målvakter som var "flaggade" för något annat land. De damallsvenska lag som hade "svenskflaggad" målvakt utmärkte sig genom att alla målvakter var svenska.

Betyder inte det att vi har en damallsvenska som är väldigt "kortsiktig" - och bräcklig? - i sitt tänkande och planerande kring verksamheten? Och vad betyder detta för damfotbollens utveckling i Sverige? Det måste kännas nästan hopplöst som duktig svensk målvakt att få plats och speltid i damallsvenskan? Ser det likadant ut i andra länders första ligor? Hur är det i Tyskland t ex?

Martin 2014-07-18 23:50

Kanske är det svårt för de svenska målvakterna att ta plats i Damallsvenskan men jag menar att det tyvärr helt enkelt är så att de vi har tillgång till idag inte riktigt håller måttet i jämförelse med de utländska. Detta är förstås ett jätteproblem för framförallt Damlandslaget som idag ju står och faller med Hedvig Lindahl för där bakom finns ju faktiskt inte mycket att hämta i dagsläget.

Vad gäller Ringshamre så är det lite trist att hon lämnar då det verkar va en 'bra person' så men samtidigt är det ju den krassa realiteten att hon inte är nära Fraine i dagsläget även om den sistnämnde har svajat en del de senaste matcherna. Att det blev några matcher ifjol berodde ju faktiskt bara på att Lundgren skadade sig och på slutet valde LFC att plocka in en tillfällig utländsk lösning för att stärka upp målvaktssidan. Jag tycker absolut att Lina fattat ett bra beslut då hon med fler matcher och rätt utveckling kan bli en riktigt bra målvakt för det känns som hon har 'det' som krävs.

Är jag inte helt fel ute har ju förbundet också uppmärksammat bristen på svenska målvakter av klass i de lägre åldrarna och initierat något form av 'program' för att råda bot på det men det lär ju inte bära frukt förrän tidigast om några år.

Just målvaktssidan är problematisk då det ju bara finns plats för en spelare på plan och att ett lag som väljer att satsa på en 'ung lovande' målvakt riskerar att straffas hårt om man inte har 'tur' och hittar rätt. Rosengårds Musovic är ett namn som känns intressant men att de i sin satsning på att vinna serien och gå så långt som möjligt i CL skulle använda henne i någon större utsträckning känns ju inte särskilt troligt tyvärr.

Nu blir det spännande att se hur LFC gör när det gäller att plocka in en back-up till Fraine som ju alltså inte direkt övertygat precis på slutet. Själv hoppas jag man plockar in just en svensk talang som kan stå på tillväxt istället för att lägga pengar på en utländsk spelare till.

Rufus 2014-07-19 12:55

Kanske är tiden mogen för en "kulturrevolution" på målvaktssidan där man frångår det som gällt sedan hedenhös med förste- och andremålvakter? Varför inte införa ett roterande system där två ungefär lika bra målvakter byter plats med varandra i i princip varannan match? Det skulle höja konkurrensen och standarden och på sikt skulle vi förmodligen få tillgång på fler högklassiga keepers inom Damallsvenskan. Vore i alla fall värt ett försök, stenåldersgubbar och -gummor inom Svenska Fotbollförbundet!

mia.e. 2014-07-19 21:53

Till Martin: ... Jag tror att det är en del av problemet, att vi inte riktigt tror på våra svenska spelare - och redan från början utgår från att de inte riktigt håller måttet. Det kommer till uttryck på många håll och på många sätt. Vi sätter ramar för vad som är möjligt, och våra svenska spelare hamnar liksom utanför. En spelare som tillbringar tillräckligt med tid i en sån miljö, där de alltid kommer på andra eller fjortonde, femtonde plats börjar lätt själv tro på det; att svensk fotboll och svenska
fotbollsspelare inte har vad det tar att nå någonstans. Vi ger kanske svenska fotbollsspelande tjejer uppfattningen genom hur vi t ex agerar i damallsvenska klubbar - i stort - att de, våra svenska spelare, bara duger som back-up till andra fotbollsspelare. De riktiga proffsen, från någon annastans, som ska göra jobbet. (De som är riktiga proffs för att människor trott på dem längs vägen - och för att de därför har kunnat spela sig till den färdigheten, med tävlingsnerv och allt kring matchsituationer i sina länders högsta serier.)

Tycker att det är bra att förbundet ger positiv uppmärksamhet och försöker stärka den svenska "spelar-poolen". Att målvakterna har träffar och får feedback på var de står och vad de behöver utveckla är positivt.

Ringshamre tror jag har gjort ett bra val vad gäller klubb i alla fall. Finns mycket tradition och klubbkänsla kring Hammarby, sånt kan man få ett lyft av som spelare, tror jag. Om man tänker ny klubb och nya möjligheter som spelare.

Det var intressant att du nämnde Rosengårds målvakt Musovic. När jag "räknade" målvakter tänkte jag detsamma, hon ser ut att kunna vara en bra målvakt, har "alla goda tecken" på en sådan omkring sig; på Rosengårds spelarlista, bland deras målvakter, och omnämnd i landslagssammanhang, yngre landslagen. Jag såg att hon var med F19 nu i Norge.

Men klart, att situationen måste bli bättre också för svenska målvakter, med speltid.