Sverige ett nummer för litet

Onda aningar spred sig tidigt när Tyskland sprang ner och runt det svenska försvaret. 1-4 i baken var ett ofrånkomligt och odiskutabelt resultat trots alla taktiska korrigeringar före och under matchen.
Mittback, mittfältare och målskytt. Linda Sembrant försökte men gick också bet mot Tyskland. FOTO: Carl Sandin/Bildbyrån.

Pia Sundhage gjorde ett sista taktiskt försök, spelade fyra mittbackar samtidigt på plan. Nilla Fischer och Amanda Ilestedt hade sina ordinarie positioner och skulle se upp för Anja Mittags luriga löpningar och täppa till Celia Sasics näsa för mål.

Emma Berglund återvände som startspelare, kastades ut på kanten. I en position hon inte haft sedan testmatcherna vid årsskiftet skulle hon bemöta Alexandra Popps fysiska framtoning och huvudspel.

Intentionerna var goda, men det kom aldrig några positiva tankar ut av det. Inom loppet av 20 sekunder hade Sverige gett Tyskland en öppning.

Chansen att chockmåla sporrade vidare medan tillbakadragna blågula spelare stod för felprocenten.
– Deras två snabba mål gör att den uppställning vi har inte riktigt kommer till sin rätt, sade Emma Berglund efteråt.

Vad är det som försätter er i de lägena?
– Det är individuella misstag, fortsatte den tillfälliga högerbacken.

Mot världsstjärnor som skoningslöst synade varje felaktigt spelad boll räckte inte defensiven till.

Matchen mot USA blev en upprättelse för lagdelen som ifrågasatts under våren, Tyskland var det största testet hittills och med krångliga uppspel, smånätta tillslag och chanspassningar dukade Sverige till slut under i hettan.
– Vi kan inte hålla i bollen, tappar den för lätt på omställningar och så blir det för mycket springande i defensiven, sade Elin Rubensson för dagen mittfältare och en av Sveriges bästa där hon försökte utmana och tog sig fram i en-mot-en-duellerna.

Hon höll kvar huvuddelarna av sitt svar i en analys av hela turneringen.
– Vi har inte klaffat mellan lagdelarna som vi vill, Det har blivit mycket bolltapp och vi har fått springa mycket istället.

Ingen vinnande roll för målskytten
En annan plusvariant i nederlagets stund var Linda Sembrant, den fjärde svenska mittbacken på plan som började jämte Caroline Seger på mittfältet och slutade i ettarollen.

Modellen med 4-1-3-2 som nöttes in under hela VM-kvalet men förkastades efter landskamperna i april dammades av igen, i ett förvisso hopplöst läge jämnades spelet ut i andra halvlek.

Släppte ni 4-1-3-2 för lätt när det gick emot under våren?
– Svårt att analysera. Visst är det olika spelsätt men jag tror inte att det är däri det ligger, att vi inte har fått med oss resultaten.

Uttåget i åttondelsfinalen innebär i svart på vitt att landslaget är i brygga när det gäller en OS-plats. Tyskland är kvar i det europeiska racet, Frankrike som är storfavoriter mot Sydkorea lär också ligga bra till.

Om Holland och Schweiz misslyckas mot sina tuffa motståndare finns dock playoff-chansen kvar, men då måste Norge också åka ut mot England, vars paraplyorganisation Storbritannien redan tackat nej till Rio de Janeiro.

I lördagssamtalet i Ottawa var OS-platsen emellertid i klar fara för Sverige och Sembrant.
– Det är den ju, vilket är otroligt tufft och jobbigt. OS är ju någonting vi vill till nästa år och något jag vill uppleva igen.

En titel kunde Linda Sembrant kvittera ut efter 143 minuters VM-spel. Hon blev Sveriges bästa målskytt med två fullträffar - mönsteranfallet mot Nigeria och nicken som satte blågult på tavlan mot Tyskland.
– Jag är jättestolt och glad över mina mål, jag kom hit med tanken att bidra. Men jag hade önskat att de hade spelat en vinnande roll.